Sömnproblem på grund av ångeststörningar

Att ibland känna sig orolig är helt normalt. Ångest är en reaktion från kroppen för att överleva. Den gör att du är alert och vaksam. Du kan till exempel känna ångest när du måste fatta ett viktigt beslut eller lösa ett problem. Om du upplever så mycket ångestsymptom att de hindrar dig i ditt dagliga liv, talar vi om en ångeststörning. Då är du rädd eller orolig i situationer som egentligen inte utgör någon verklig fara.

Personer som lider av en ångeststörning upplever allvarliga besvär som inte försvinner av sig själva och som har stor påverkan på deras personliga utveckling, arbete, relationer och dagliga aktiviteter. Känner du igen följande symptom eller problem? Då är det klokt att prata om dina ångestkänslor med betrodda personer eller din husläkare:₁

• Intensiva och ofta ihållande ångestkänslor.
• Ångestreaktioner i situationer som normalt inte skulle orsaka ångest eller problem.
• Hinder i det dagliga livet på grund av ångesten.
• Fysiska besvär som huvudvärk, hjärtklappning, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, nervositet, spänning och oro samt ökad muskelspänning.

Det finns olika typer av ångeststörningar beskrivna i psykiatrins handbok, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), enligt DSM-IV.₂ Dessa inkluderar:

• Generaliserat ångestsyndrom: överdriven oro och grubblande över vardagliga ämnen som arbete eller hälsa utan tydlig anledning.
• Paniksyndrom: upprepade panikattacker och fysiska symptom som hjärtklappning, svettningar, andnöd och skakningar.
• Social ångeststörning: rädsla för situationer där andra kan ge en negativ bedömning eller kritisk blick, som att tala inför en grupp.
• Agorafobi: rädsla för situationer där det verkar svårt eller omöjligt att fly, som trånga butiker eller kollektivtrafik.
• Specifik fobi: rädsla för specifika objekt eller situationer som djur, insekter, tandläkaren, små utrymmen, höga höjder och flygning.
• Specifik mutism: en utvecklingsstörning där barn i vissa situationer av rädsla inte vågar eller kan prata.
• Separeringsångest: rädsla för att bli övergiven av personer man är fäst vid, vilket kan leda till rädsla för att vara ensam eller svartsjuka i relationer.

Utöver dessa typer av ångeststörningar finns även andra störningar där ångestsymptom kan förekomma, såsom tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

I Nederländerna förekommer alla typer av ångeststörningar oftare hos kvinnor än hos män, oavsett ålder. Antalet personer med fobier är särskilt högt. Förekomsten av ångeststörningar hos vuxna är cirka 10%, medan denna andel är lägre hos barn och ungdomar, cirka 2-6%.₁

Det finns ett tydligt samband mellan ångest och sömn. Kroniska sömnproblem ökar risken för att utveckla en ångeststörning. Cirka 30% av personer som lider av sömnlöshet har också en ångeststörning. Vanliga symptom är svårigheter att somna, att vakna på natten och att ha intensiva mardrömmar, vilket ofta förekommer hos personer med posttraumatiskt stressyndrom.

Personer med ångest och sömnproblem hamnar ofta i en ond cirkel. På grund av deras spänning och grubblande tankar har de svårt att somna. Sedan blir de trötta och irriterade på grund av den dåliga sömnen, vilket bara förvärrar ångestsymptomen. Dessutom oroar de sig ibland för sin sömnlöshet, vilket kan förstärka ångesten ytterligare. Kort sagt, ångest och dålig sömn kan förstärka varandra.

Personer som lider av ångeststörningar har ofta svårt att somna på grund av överdrivna tankar och känslor som håller dem vakna. Tyngdtäcken kan erbjuda många fördelar för användaren. Det djupa trycket ger nämligen en lugnande och rogivande effekt. På liknande sätt har tyngdtäcken visat liknande effekter hos personer med ångestkänslor.

Tyngdtäcken har flera positiva effekter på kroppen, bland annat:

1. Att efterlikna en kram. Forskning har visat att kramar kan lugna en person. När människor kramas frigörs hormonet oxytocin i kroppen. Detta hormon hjälper till att sänka blodtrycket, saktar ner hjärtfrekvensen och ger en känsla av avslappning.
2. Frisättning av serotonin. Forskare har upptäckt att tryck på vissa delar av kroppen kan aktivera kemikalier i hjärnan, inklusive serotonin, som minskar stress och förbättrar humöret.
3. Frisättning av melatonin. Melatonin är ett hormon som främjar sömn och hjälper till att reglera sömncykeln. Hormonet är kopplat till produktionen av serotonin, så det tryck som aktiverar denna kemiska process leder också till produktion av melatonin.
4. Förbättring av sömnen. Trycket från tyngdtäcket kan skapa en bekväm miljö för att somna.

Förutom att använda ett tyngdtäcke finns det några tips som kan hjälpa till att förbättra sömnen för personer med en ångeststörning:

1. Skapa ett fast sömnschema och håll dig till det. Gå upp och lägg dig samma tid varje dag, även på helger.
2. Skapa en lugn sovmiljö. Se till att sovrummet är mörkt, tyst och svalt. Undvik att använda elektronik i sovrummet.
3. Prova avslappningstekniker som yoga, meditation eller djupandningsövningar innan du går och lägger dig för att minska stress och ångest.
4. Begränsa intaget av koffein och alkohol, särskilt före sänggåendet.
5. Avsätt tid för fysisk aktivitet, till exempel en promenad eller lätt träning, vilket kan hjälpa till att minska ångest och främja sömn.
6. Överväg att prata med en professionell. Ångeststörningar kan behandlas med terapier som kognitiv beteendeterapi eller medicinering. En professionell kan hjälpa dig att utveckla strategier för att förbättra din sömn.

Vi hoppas att du genom att läsa denna artikel har lärt dig mer om sömnproblem hos personer som upplever en ångeststörning. Har du fler frågor? Tveka inte att kontakta oss. Vi hjälper dig gärna.

• ₁ Ångestsymptom och ångeststörningar
• ₂ Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM)
• ₃ Fungerar tyngdtäcken mot ångest?