Sömnapné: detta behöver du veta och göra för en bättre nattsömn

Ungefär en av tio vuxna snarkar. Detta kan vara störande för omgivningen, men har inga negativa fysiska konsekvenser för personen själv. Detta kan dock förändras när snarkning åtföljs av andningsuppehåll.

Ett andningsuppehåll kallas apné och betyder en andningspaus på tio sekunder eller längre under sömnen. När apnéer förekommer för ofta kan detta leda till störd sömn. Andningsuppehållet orsakar en sänkning av syrehalten i kroppen, vilket kan leda till hälsoproblem. Om det förekommer mer än fem apnéer per timme och du har besvär kallas detta obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS).

Många upplever vaga besvär som gradvis blir värre. De blir snabbt trötta, mår dåligt och är irriterade. När besvären ökar kan dåsighet uppstå under dagen, även vid läsning av tidningen, TV-tittande eller bilkörning. Koncentrationssvårigheter, minnesstörningar, svårkontrollerat högt blodtryck, hjärtklappning och hjärtrytmrubbningar är ofta följder av sömnapné.

Även om högljutt snarkande kan vara ett symptom på sömnapné, är det inte alltid fallet. Cirka 30 % av vuxna snarkar, men endast 4 % lider av apné. Ibland märker andra av de tillfälliga andningsuppehållen. Andningen återupptas då ofta med ett högljutt snarkande och eventuellt en kroppsrörelse. Hos vissa apnépatienter är andningsproblemen dock bara märkbara genom mätningar. En kvävande känsla, nattsvettningar, att vakna med huvudvärk eller torr mun kan också vara symptom på sömnapné.

Sömnapné leder inte bara till dåsighet under dagen, utan ökar också risken för olika sjukdomar. Allvarlig sömnapné förekommer ofta tillsammans med högt blodtryck och hjärtproblem. En tidig diagnos är viktig för att förebygga komplikationer.

Den vanligaste formen: OSAS

Den vanligaste formen av sömnapné är obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS). Vid denna form hindras andningen av ett "fysiskt hinder". Hindret kan ha olika orsaker, såsom käkens form eller fettansamling i halsen, vilket gör utrymmet bakom tungan och den mjuka gommen smalare. Under sömnen kan de muskler som normalt håller luftvägen öppen slappna av, vilket gör att svalget kan "falla ihop".

Det finns flera åtgärder du själv kan vidta för att minska dina besvär. Se till att ha en regelbunden dygnsrytm. Personer med OSAS har ofta ett avvikande sömnmönster, där de tar tupplurar under dagen för att orka med sina dagliga aktiviteter och skyldigheter. Detta stör den biologiska klockan och leder till ännu sämre sömn.

Begränsa också konsumtionen av alkohol och koffein, eftersom dessa ämnen kan påverka din sömn negativt. Rökning kan orsaka regelbunden irritation i näs- och halsens slemhinnor, vilket kan leda till svullnad och förträngning av luftvägarna.

Om du vill minska din apné och må bättre är det klokt att ta hänsyn till följande tips:

• Undvik att dricka alkohol innan du går och lägger dig.
• Sluta röka.
• Håll en hälsosam kroppsvikt.
• Höj sängens huvudände något.
• Sov inte på rygg.
• Undvik muskelavslappnande mediciner, såsom bensodiazepiner (sömnmedel).

Precis som vid sömnproblem vid astma rekommenderas det inte att använda ett tyngdtäcke vid sömnapné eller andra andningsproblem. Trycket på bröstkorgen kan nämligen göra andningen oroligare och förvärra besvären.

Du kan dock använda en tyngdtäcke för att varva ner innan du går och lägger dig. Använd täcket till exempel i soffan en timme innan du ska sova. Trycket på kroppen gör att kroppen slappnar av, vilket gör det lättare att somna när du går till sängs.